Blir aldrig mätt sjukdom?

Du har precis avslutat en rejäl måltid. Tallriken var full, smaken var god och du åt tills magen borde ha signalerat stopp. Ändå infinner sig inte känslan av mättnad. Det är som om kroppen inte riktigt kopplar att du ätit. Och det är inte första gången. Du kanske till och med undrar: Är det något fel på mig?

Det här fenomenet att man aldrig känner sig riktigt mätt kan vara tillfälligt. Men ibland ligger det något mer bakom. I den här artikeln tittar vi närmare på vad som kan orsaka detta, och om det faktiskt kan handla om en sjukdom.

Läs också: Hungrig hela tiden, vad kan det bero på?

När kroppen inte säger stopp

Att känna mättnad är egentligen en rätt komplex process. Det handlar om att magen är ett finjusterat samspel mellan hormoner, nervsignaler och hjärnan. När du ätit skickar tarmen signaler till hjärnan via mättnadshormoner som leptin och peptid YY. Dessa berättar att det är dags att sluta äta.

Men om de här signalerna inte fungerar som de ska eller om hjärnan inte tolkar dem rätt kan man fortsätta känna hunger, trots att kroppen fått tillräckligt med näring. Då uppstår det som ibland upplevs som en "blir aldrig mätt"-känsla.

Vad räknas som onormal hunger?

Att känna sig extra hungrig ibland är helt normalt.

Det kan bero på:

• träning
• stress
• sömnbrist
• hormoncykler
• tillväxt (särskilt hos unga)

Men när man märker att man ständigt saknar mättnadskänsla, oavsett vad eller hur mycket man äter, då kan det vara dags att stanna upp. Att aldrig bli mätt kan nämligen i vissa fall vara tecken på ett underliggande hälsotillstånd.

Kan det vara en sjukdom?

Ja, det finns flera medicinska tillstånd där en person inte upplever mättnad på ett normalt sätt. Här är några exempel:

Leptinresistens

Leptin är ett hormon som utsöndras av kroppens fettvävnad för att signalera till hjärnan att energibehovet är uppfyllt. Vid leptinresistens fungerar inte signaleringen som den ska och hjärnan "hör inte" att kroppen har fått tillräckligt. Det gör att man fortsätter känna hunger och aldrig blir mätt.

Insulinrelaterade rubbningar

Tillstånd som insulinresistens och typ 2-diabetes kan påverka aptitregleringen. När blodsockret svajar kan det uppstå stark hunger trots att energinivån i kroppen egentligen är tillräcklig.

Hypotalamusstörningar

Hypotalamus är den del av hjärnan som styr bland annat hunger och mättnad. Vid skador, tumörer eller andra neurologiska tillstånd i detta område kan regleringen störas vilket ibland leder till att man aldrig känner sig nöjd efter måltid.

Prader-Willis syndrom

En ovanlig genetisk sjukdom där ett av de tydligaste symptomen är att individen aldrig upplever mättnad. Detta kan leda till allvarlig övervikt redan i tidig ålder. Även om det är sällsynt visar det att "blir aldrig mätt sjukdom" faktiskt existerar som konkret diagnos i vissa fall.

Sköldkörtelrubbningar

En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan leda till ökad ämnesomsättning, vilket i sin tur gör att kroppen "bränner" energi snabbare. Resultatet? Konstant hunger och ibland även direkt efter att man ätit.

Påverkar stress, sömn och känslor?

Absolut. Hunger och mättnad är starkt kopplade till vårt känsloliv. Många som upplever att de aldrig blir mätta märker att känslan förstärks av:

• långvarig stress
• oro eller ångest
• dålig sömn
• oregelbundna måltider
• högt tempo i vardagen

Kroppen tolkar dessa tillstånd som ett hot vilket påverkar signalsubstanser som kortisol och serotonin och därmed också aptiten. Ofta är det inte en brist på mat som är problemet utan snarare en obalans i kroppens sätt att bearbeta stress och återhämtning.

Är det maten det är fel på?

Vår livsstil spelar också in. I dagens samhälle äter vi ofta mat som är energität men näringsfattig. Många tomma kalorier ger väldigt lite mättnad. Kombinerar vi det med snabbt ätande och skärmtittande vid varje måltid minskar chansen att hjärnan hinner registrera att vi ätit färdigt.

Mat som är rik på protein, fibrer och hälsosamma fetter tenderar att ge längre mättnad. Medan ultraprocessad mat med mycket tillsatser och låg näringstäthet snabbt passerar både magen och mättnadscentrum i hjärnan.

Kan tarmfloran påverka mättnad?

Det kanske låter oväntat, men bakterierna i din tarm, alltså tarmfloran, har en direkt koppling till både hunger och mättnad. Vissa bakteriestammar producerar ämnen som stimulerar mättnadshormoner som GLP-1 och PYY. Andra kan påverka signalsubstanser i hjärnan, till exempel serotonin, som är inblandat i både humör och aptit.

Om tarmfloran är ur balans, till exempel efter antibiotikakur, långvarig stress eller en kost med mycket socker och lite fibrer kan det störa kroppens sätt att reglera hunger. Resultatet blir att man aldrig riktigt känner sig nöjd, trots att man äter.

Det här är ett område där forskningen fortfarande växer, men det är tydligt att tarmen inte bara påverkar matsmältningen utan även vår upplevelse av hunger och mättnad.

Vad kan du göra? 

Om du ofta känner att du aldrig blir mätt, och det påverkar din vardag, ta det på allvar. Det är inte bara "inbillning", utan kan vara något kroppen försöker säga. Här är några steg att ta:

• För dagbok över vad du äter och hur du känner dig efteråt. Det kan hjälpa dig (och eventuell vårdpersonal) att se mönster.
• Se till att få i dig tillräckligt med näring. Fokusera på mat som bygger kroppen långsiktigt.
• Prioritera sömn, vila och rörelse. De påverkar hungersignalerna mer än man tror.
• Sök vård om du upplever att du aldrig blir mätt, trots balanserad kost och vila.

Slutsats: Mättnad är inte en lyx

Att bli mätt är en grundläggande signal kroppen ska kunna ge oss. Det handlar inte om disciplin eller vilja. Om du ofta känner att du inte blir mätt, oavsett hur mycket du äter, finns det anledning att lyssna. För i vissa fall kan det faktiskt vara kopplat till något djupare. Det kan vara kroppen som viskar att något är ur balans eller i vissa fall till och med ropar.